Som vaniljglass med varma hallon
Hej hopp mina vänner!
Det råkade visst ramla in ett litet inlägg ganska fort ändå (fem dagar är ju snabbare än aldrig nånsin mer :))
Nu sitter jag hemma hos mina föräldrar aka mitt hem de närmaste två månaderna. Första läsåret på PA är slut och jag är så sjukt nöjd över att jag har klarat det så bra. Trots stress, press och jag erkänner kanske några tårar så är nu första året av tre redan förbi och jag vaskar jantelagen genom att säga att jag har rockat! Sommarlov är vad som står på schemat nu, men i morgon ska jag ringa min gamla chef och jag håller alla tummar för att han har förberett lite arbetspass åt mig sen sist vi talades vid. Trots att jag helst av allt bara skulle vilja göra ingenting hela sommaren, bara glida runt och vara med nära och kära så vet jag att det inte är särskilt hållbart att vara utan pengar.
I helgen lyckades jag och baby flytta hela min lägenhet in i hans lilla korridorsrum, alldeles själva dessutom. Vi var sjukt stolta över oss själva efter att ha lyckats flytta ut allt genom min balkong och in allt genom hans fönster och dessutom fått hans rum beboligt. Det måste ha sett väldigt roligt ut när vi kom med vår lastbil som vi hyrde och körde upp på gräsmattan och ända fram till fönstret haha. Resten av helgen spenderade vi bara med varandra, försökte att ta vara på varje stund vi kunde få med varann. Jag klarade mig från att gråta ända fram tills vi stod på perrongen och vi skulle säga hejdå. Jag tjöt som ett barn när han gick på tåget, folk runtomkring måste ju trott att han skulle ut i krig eller något haha. Jag har redan abstinens efter mitt hjärta så vi får väl se hur länge jag kan hålla mig från att ta första bästa tåg upp till Stockholm och hälsa på. Dessutom har jag redan börjat smida lömska planer om hur jag ska kunna lura hit honom ;)
Nu ska jag kolla på det senaste avsnittet av Chaos och sen hoppas på att jag är tillräckligt trött för att kunna somna utan mitt annars ständiga sällskap bredvid.
Ha en fin sommarvecka allesammans!
I hope you don't mind that I put down in words how wonderful life is now you're in the world.
Det råkade visst ramla in ett litet inlägg ganska fort ändå (fem dagar är ju snabbare än aldrig nånsin mer :))
Nu sitter jag hemma hos mina föräldrar aka mitt hem de närmaste två månaderna. Första läsåret på PA är slut och jag är så sjukt nöjd över att jag har klarat det så bra. Trots stress, press och jag erkänner kanske några tårar så är nu första året av tre redan förbi och jag vaskar jantelagen genom att säga att jag har rockat! Sommarlov är vad som står på schemat nu, men i morgon ska jag ringa min gamla chef och jag håller alla tummar för att han har förberett lite arbetspass åt mig sen sist vi talades vid. Trots att jag helst av allt bara skulle vilja göra ingenting hela sommaren, bara glida runt och vara med nära och kära så vet jag att det inte är särskilt hållbart att vara utan pengar.
I helgen lyckades jag och baby flytta hela min lägenhet in i hans lilla korridorsrum, alldeles själva dessutom. Vi var sjukt stolta över oss själva efter att ha lyckats flytta ut allt genom min balkong och in allt genom hans fönster och dessutom fått hans rum beboligt. Det måste ha sett väldigt roligt ut när vi kom med vår lastbil som vi hyrde och körde upp på gräsmattan och ända fram till fönstret haha. Resten av helgen spenderade vi bara med varandra, försökte att ta vara på varje stund vi kunde få med varann. Jag klarade mig från att gråta ända fram tills vi stod på perrongen och vi skulle säga hejdå. Jag tjöt som ett barn när han gick på tåget, folk runtomkring måste ju trott att han skulle ut i krig eller något haha. Jag har redan abstinens efter mitt hjärta så vi får väl se hur länge jag kan hålla mig från att ta första bästa tåg upp till Stockholm och hälsa på. Dessutom har jag redan börjat smida lömska planer om hur jag ska kunna lura hit honom ;)
Nu ska jag kolla på det senaste avsnittet av Chaos och sen hoppas på att jag är tillräckligt trött för att kunna somna utan mitt annars ständiga sällskap bredvid.
Ha en fin sommarvecka allesammans!
I hope you don't mind that I put down in words how wonderful life is now you're in the world.
Ett sista inlägg?
Nej som ni märker så är det inget roligt att blogga när det är sommar och såhär underbart väder. Det finns så mycket annat vettigt och roligt att göra att datorn gång på gång blir bortprioriterad. Kanske kommer jag tycka att det är tråkigt på jobbet i sommar och vilja skriva några rader då och då men mer än så blir det inte framöver. Har jag gått och blivit för gammal för detta bloggande mån tro?
Idag gick sista föreläsningen av stapeln för PA1 och det kändes ljuvligt när den var över. Nu väntar bara en presentation och vårt projektarbete inför företaget i morgon och sedan opponering på projektarbetet på torsdag. Sedan är jag fri som en fågel från plugg ända till 22 augusti. LOVELY!
Jag kan inte fatta att det redan har gått ett helt läsår, samtidigt som det känns skönt känns det också läskigt. Samtidigt som jag tänker att åh vad härligt om det kommer gå sähär fort så kommer jag ju snart vara klar med skolan så tänker jag också att herregud om det går såhär fort så måste jag snart överge studentlivet för arbetslivet. Haha ja det är svårt att förklara men studentlivet är enkelt sagt one of a kind.
Häromkvällen när jag var påväg till älsklingen så kom jag på mig själv med att känna ren lycka. Alla som känner mig vet att hela jag skiner upp när sommaren kommer och vid det tillfället slog det mig bara hur extremt bra jag har det. Solen sken i mitt ansikte, värmde upp hela mig och snart skulle jag få träffa mitt hjärta för en riktig myskväll. Underbart helt enkelt.
På söndag bär det av norrut till hemmatrakterna och tills dess ska jag ha packat ihop allt som är mitt i lägenheten. Det ska bli jättekul att få komma hem och umgås med mina vänner där hemma men ångesten finns ändå för att lämna mitt Linköping och därmed min älskling. När man träffas var eviga dag så känns bara några dagar ifrån varann som flera år. Hur ska det då gå under hela sommaren? Om jag känner mig själv rätt så kommer jag säkerligen fälla en tår eller två på söndag när jag åker härifrån, trots att vi bara kommer bo 20 mil från varandra. :)
Nu är det dags för mig att släppa ifrån mig datorn, fixa i köket och sen börja förbereda för middag. Ikväll ska jag och Linn ha hejdå-middag. Jag minns inte ens vi senast åt mat tillsammans och om ett par dagar kommer vi ju inte längre vara kombos så ikväll ska vi mysa till det ordentligt och se till att få lite kvalitetstid.
Ta hand om varandra i sommarvärmen! Vi hörs när vi hörs^^
PUSS
Idag gick sista föreläsningen av stapeln för PA1 och det kändes ljuvligt när den var över. Nu väntar bara en presentation och vårt projektarbete inför företaget i morgon och sedan opponering på projektarbetet på torsdag. Sedan är jag fri som en fågel från plugg ända till 22 augusti. LOVELY!
Jag kan inte fatta att det redan har gått ett helt läsår, samtidigt som det känns skönt känns det också läskigt. Samtidigt som jag tänker att åh vad härligt om det kommer gå sähär fort så kommer jag ju snart vara klar med skolan så tänker jag också att herregud om det går såhär fort så måste jag snart överge studentlivet för arbetslivet. Haha ja det är svårt att förklara men studentlivet är enkelt sagt one of a kind.
Häromkvällen när jag var påväg till älsklingen så kom jag på mig själv med att känna ren lycka. Alla som känner mig vet att hela jag skiner upp när sommaren kommer och vid det tillfället slog det mig bara hur extremt bra jag har det. Solen sken i mitt ansikte, värmde upp hela mig och snart skulle jag få träffa mitt hjärta för en riktig myskväll. Underbart helt enkelt.
På söndag bär det av norrut till hemmatrakterna och tills dess ska jag ha packat ihop allt som är mitt i lägenheten. Det ska bli jättekul att få komma hem och umgås med mina vänner där hemma men ångesten finns ändå för att lämna mitt Linköping och därmed min älskling. När man träffas var eviga dag så känns bara några dagar ifrån varann som flera år. Hur ska det då gå under hela sommaren? Om jag känner mig själv rätt så kommer jag säkerligen fälla en tår eller två på söndag när jag åker härifrån, trots att vi bara kommer bo 20 mil från varandra. :)
Nu är det dags för mig att släppa ifrån mig datorn, fixa i köket och sen börja förbereda för middag. Ikväll ska jag och Linn ha hejdå-middag. Jag minns inte ens vi senast åt mat tillsammans och om ett par dagar kommer vi ju inte längre vara kombos så ikväll ska vi mysa till det ordentligt och se till att få lite kvalitetstid.
Ta hand om varandra i sommarvärmen! Vi hörs när vi hörs^^
PUSS