Kvar i något jag lämnat
Klockan är alldeles för mycket. Jag har fastnat här framför dator. Det finns mycket på en dator som man kanske inte tänker på finns där en vanlig vardag.
Jag har äntligen hittat den lugna versionen av kom ihåg med då med Lasse tillsammans med hovet. Den är helt underbar och jag blev överlycklig när jag hittade den men nu efter att ha lyssnat på den i 10 minuter kan jag inte direkt påstå att jag känner en lycklig känsla inom mig.
Det finns så många minnen, allt vi gjort i våra dar.. Bilder, foton, texter, låtar som blir till tankar, känslor och stor saknad.
Vissa saker kan man helt enkelt aldrig glömma. Man kan gå vidare efter en tid, man kan börja tänka på annat och man kan lägga saker bakom sig men man kan aldrig glömma.
Och jag vill inte glömma. Varför skulle jag vilja det? En otroligt bra tid i mitt liv som har gett mig så otroligt många fina minnen borde väl bevaras och tänkas på mycket tycker jag. Men ibland blir det lite för jobbigt. Tankarna blir lite för många, känslorna blir lite för överväldiga och saknaden blir för stor.
Vid dom tillfällena önskar jag nästan att jag bara kunde glömma allt, just bara för att det vore lättare för stunden. Men man får ta en sak i taget. Man kan ju inte räkna med att man ska kunna lägga bakom sig flera år av minnen bara på en månad. Allting tar sin tid, det vet ju jag också.
Jag vet även att den här sista tiden inte gjorde oss lyckliga, jag vet att vårt beslut var genomtänkt och att det nog var bäst så just nu. Men ibland spelar det ingen roll hur logiskt tänkande jag än må vara, ibland tar saknaden helt enkelt bara över alla rationella tankar.
Ibland önskar jag att allt var som förr men det är vid sånna stunder, stunder som denna, som jag måste påminna mig själv om att man inte kan fokusera på det som varit utan att man måste rikta all kraft på det som komma skall.
Imorgon ska jag städa och flyttpacka min lägenhet Och träffa tjejerna för att planera resan Och gå på tjejjoursmöte så jag borde verkligen ge mig nu och gå och sova istället.
God natt! Och önska mig lycka till. Jag har ingen lust att ligga klarvacken pga av en mångfald av tankar som ändå inte leder någonstans. Inte i kväll.
Puss och hej Frida, åh jag drömde om en framtid som glömmer...
Jag har äntligen hittat den lugna versionen av kom ihåg med då med Lasse tillsammans med hovet. Den är helt underbar och jag blev överlycklig när jag hittade den men nu efter att ha lyssnat på den i 10 minuter kan jag inte direkt påstå att jag känner en lycklig känsla inom mig.
Det finns så många minnen, allt vi gjort i våra dar.. Bilder, foton, texter, låtar som blir till tankar, känslor och stor saknad.
Vissa saker kan man helt enkelt aldrig glömma. Man kan gå vidare efter en tid, man kan börja tänka på annat och man kan lägga saker bakom sig men man kan aldrig glömma.
Och jag vill inte glömma. Varför skulle jag vilja det? En otroligt bra tid i mitt liv som har gett mig så otroligt många fina minnen borde väl bevaras och tänkas på mycket tycker jag. Men ibland blir det lite för jobbigt. Tankarna blir lite för många, känslorna blir lite för överväldiga och saknaden blir för stor.
Vid dom tillfällena önskar jag nästan att jag bara kunde glömma allt, just bara för att det vore lättare för stunden. Men man får ta en sak i taget. Man kan ju inte räkna med att man ska kunna lägga bakom sig flera år av minnen bara på en månad. Allting tar sin tid, det vet ju jag också.
Jag vet även att den här sista tiden inte gjorde oss lyckliga, jag vet att vårt beslut var genomtänkt och att det nog var bäst så just nu. Men ibland spelar det ingen roll hur logiskt tänkande jag än må vara, ibland tar saknaden helt enkelt bara över alla rationella tankar.
Ibland önskar jag att allt var som förr men det är vid sånna stunder, stunder som denna, som jag måste påminna mig själv om att man inte kan fokusera på det som varit utan att man måste rikta all kraft på det som komma skall.
Imorgon ska jag städa och flyttpacka min lägenhet Och träffa tjejerna för att planera resan Och gå på tjejjoursmöte så jag borde verkligen ge mig nu och gå och sova istället.
God natt! Och önska mig lycka till. Jag har ingen lust att ligga klarvacken pga av en mångfald av tankar som ändå inte leder någonstans. Inte i kväll.
Puss och hej Frida, åh jag drömde om en framtid som glömmer...
Kommentarer
Postat av: Jullan
Det är inte konstigt att du saknar, Vännen! Man måste tillåta sig själv att göra det ibland. Måste bara passa på att hata dig lite för att då ska åka till USA, åååh. That's life!
Trackback
