Turn it inside out so I can see
2009, imorgon lever vi sista dagen av detta år. Betyder det att jag borde sätta mig nu och summera ihop hur mitt år har varit, precis som jag brukar göra? Äsch jag skyller på att året ännu inte är riktigt slut och därför inte borde summeras förrän senare. Förskjutning.
Okej så jag orkar inte babbla på om det som varit. Förmodligen beror det på att det enda jag ägnar min tid åt nu för tiden är just det. Det som varit. Jag försöker att fokusera på det som är nu och det som komma skall. Men det är inte så lätt när ens framtidstankar inte alls längre stämmer överens med de man hade för några månader sedan.
Det är konstigt hur saker och ting kan förändras så snabbt. Det kan ibland handla om några sekunder och ens värld kan falla samman. Som positiv tänkare skulle jag nu vilja säga att det lika gärna också kan handla om några sekunder och ens värld byggs upp igen. Men så är det ju inte, så vem försöker man lura? Man kan inte bygga upp något igen på bara några sekunder, väldigt ironiskt egentligen, kolla bara på materiella saker; det kan ta flera år att bygga upp ett torn men det räcker med några sekunder för att få det att falla.
Men jag vill inte vara negativ. Jag vet vad som skulle sägas, ryck upp dig, så farligt är det inte. Men just nu känns det som att dessa ord skulle behövas ges istället för att fås. Fast vem är jag att säga något alls..
Ett misstag, och så är man körd. Jag vill inte tycka att det är rättvist. Men som sagt, vem är jag att dömma?
I övrigt så har nu Julia lämnat Sverige för att glassa vidare i England. (Nej jag är inte ett dugg avundsjuk). Det var sjukt ledsamt att säga hejdå till henne vill jag lova er. Min bästaste vän i ett annat land, det är helt enkelt inte så det ska vara.
Just nu sitter jag hos Carro i stan. Eller snarare jag sitter i hennes lägenhet, Carro själv mötte jag som hastigast i dörren, hon har lånat ut sin lägenhet till mig för kvällen för att jag ska jobba imorrn. Självklart också för att vi ska hinna umgås lite senare ikväll också, eftersom hon är en torris och ska jobba på självaste nyårsnatten.
Finns så mycket mer jag skulle kunna skriva just nu, men jag tror jag sparar det till en annan gång. Sträckläsning är väl ingens favorit.
Om jag inte hinner skriva något imorrn så hoppas jag alla får ett gott nytt år! Röj lite åt mig också, för hos mig blir det nog hyffsat lugnt.
Puss och hej Frida, Will it make it easier on you now, when you got something to blame...
Okej så jag orkar inte babbla på om det som varit. Förmodligen beror det på att det enda jag ägnar min tid åt nu för tiden är just det. Det som varit. Jag försöker att fokusera på det som är nu och det som komma skall. Men det är inte så lätt när ens framtidstankar inte alls längre stämmer överens med de man hade för några månader sedan.
Det är konstigt hur saker och ting kan förändras så snabbt. Det kan ibland handla om några sekunder och ens värld kan falla samman. Som positiv tänkare skulle jag nu vilja säga att det lika gärna också kan handla om några sekunder och ens värld byggs upp igen. Men så är det ju inte, så vem försöker man lura? Man kan inte bygga upp något igen på bara några sekunder, väldigt ironiskt egentligen, kolla bara på materiella saker; det kan ta flera år att bygga upp ett torn men det räcker med några sekunder för att få det att falla.
Men jag vill inte vara negativ. Jag vet vad som skulle sägas, ryck upp dig, så farligt är det inte. Men just nu känns det som att dessa ord skulle behövas ges istället för att fås. Fast vem är jag att säga något alls..
Ett misstag, och så är man körd. Jag vill inte tycka att det är rättvist. Men som sagt, vem är jag att dömma?
I övrigt så har nu Julia lämnat Sverige för att glassa vidare i England. (Nej jag är inte ett dugg avundsjuk). Det var sjukt ledsamt att säga hejdå till henne vill jag lova er. Min bästaste vän i ett annat land, det är helt enkelt inte så det ska vara.
Just nu sitter jag hos Carro i stan. Eller snarare jag sitter i hennes lägenhet, Carro själv mötte jag som hastigast i dörren, hon har lånat ut sin lägenhet till mig för kvällen för att jag ska jobba imorrn. Självklart också för att vi ska hinna umgås lite senare ikväll också, eftersom hon är en torris och ska jobba på självaste nyårsnatten.
Finns så mycket mer jag skulle kunna skriva just nu, men jag tror jag sparar det till en annan gång. Sträckläsning är väl ingens favorit.
Om jag inte hinner skriva något imorrn så hoppas jag alla får ett gott nytt år! Röj lite åt mig också, för hos mig blir det nog hyffsat lugnt.
Puss och hej Frida, Will it make it easier on you now, when you got something to blame...
Kommentarer
Trackback