Hej Hallå bloggen och om det är någon mer som läser:)

Här sitter jag hemma i min lägenhet, jag borde ha lagat mat för längesen, nu vet jag att jag kommer vara för seg för att laga nån riktig mat så kommer förmodligen sluta med nudlar eller liknande. Dessutom borde jag för längesen ha diskat och städat (vilket var planen att jag skulle ha gjort i söndags och det är inte gjort än så ni ser ju hur bra det går..) Jag är en katastrof.

Något annat som är en annan katastrof är min beslutsamhet. Jag kan verkligen inte bestämma mig för hur jag ska göra med jobb utomlands. Skriva på, eller vänta och se. Vara säker på att få ett jobb eller vänta för att få ett jag hellre vill ha och kanske inte få något? Jag tror mig ha bestämt mig men det kan ta mindre än två sekunder innan jag har ändrat mig igen. Det är verkligen en katastrof.

Jag tror iallafall att jag har bestämt mig nu. Jag ska skriva på det där kontraktet. Jag menar, vad är det som säger att jag kommer få roligare på ett hotell med skandinaviska turister? Och dessutom kanske det är bra för mig att åka själv istället för en kompis, det kanske skulle få mig att bli modigare och mer självständig.
   Jag vill inte gärna erkänna det men jag är nog ganska beroende av andra människor. Pojkvän, familj och vänner. Det är ju självklart en trygghet och en trygghet som jag tycker alla borde få ha men det får ju inte gå till överdrift.
   Jo, nu skickar jag iväg det där kontraktet påskrivet och klart!  Tänk om jag om någon vecka får reda på att jag får ett jobb i grekland i fem månader, det vore ju helt otroligt underbart! Yes! Nu känner jag mig fan peppad! Klart jag klarar att åka själv, jag måste klara det, för min egen skull! Fatta vilken upplevelse! Och förstå att få göra något så kul som att leka hela dagarna:) Visst är det ett mkt mer krävande jobb än så men jag vet hur otroligt kul jag hade i Spanien på min praktik som entertainer. Lovely.
   Det tråkiga är ju pengarna, det kostar att åka ner dit, jag kommer inte få någon lön på en och en halv månad och så jag vet inte riktigt hur jag ska klara mig, med tanke på att jag förmodligen kommer vara luspank när jag kommer hem från USA och när jag har tagit körkort.. Men det får helt enkelt bli ett senare problem. Förhoppningsvis kanske inte resan går på så mycket som vi har räknat med och förhoppningsvis kan jag styra mina shopoholic känslor åt rätt håll så jag inte shoppar upp alla besparingar. Sen så får jag helt enkelt hoppas på att det där med att jag är en värdelös förare snart kommer släppa och att jag kommer bli en naturbegåvning i körning:D Då kommer ju inte körkortet gå på så mkt heller.
   Att jag egentligen inte ens har pengar så det räcker till körkortet behöver vi inte prata om just nu. Jag får väl hmm, försöka råna en bank? Nejdå, det löser sig säkert. Allting löser sig på ngt sätt.

Nu ska jag laga mat. Hmm nudlar? Vi får se hur långt lusten räcker när jag gått in i köket haha

I soooo want this job! Pray for me:)


 Anna och jag på hard rock i Barcelona. Ljuvliga tider;)