Som ett enda stort viktkalas
Helger som är som den som var nu är riktiga viktkalas. Först en hel del tårtbitar (vin/öl/sprit) på fredagskvällen. För att sedan starkt öppna upp med en bakispizza på lördagen och sedan fortsätter med ännu fler tårtbitar på kvällen igen. Sen brukar det ju ha en tendens att slinka ner lite chips och popcorn mm samtidigt. Och så har vi söndagen, när man är dubbelbakis och känner sig hungrig exakt hela tiden. Förutom de vanliga måltiderna äter man då flera påsar med chips, flera skålar med dipp och den enda fysiska aktivitet man utför under dagen är när man flyttar sig från sängen till tv-soffan.
Så om man vill gå ner i vikt ska man nog försöka minska ner på sånna där festhelger. Inget för mig att tänka på då jag har alltid för mycket livslust för att skippa roliga fester i gengäld för att inte behöva bli tjock. Kramgo och glad, det är väl en sån tjej alla vill ha? haha
Måndag
Varför lyser snön med sin frånvaro? Det är ju bara en dag kvar tills vintern officiellt börjar. Och här sitter jag och höstdeppar för mig själv. Försöker att göra något vettigt, som att skriva ett cv och söka jobb tillexempel. Hmm, jag har bliviit så förslappad.
Helgens bestyr med undantag för lördagens bakfylla har varit helt kanon. Carro och jag har väldigt kul ihop har vi kommit på. Och det var helt underbart att träffa gamla vänner, vänner som jag verkligen saknar och vänner som jag alltid har så extremt roligt med. Det är konstigt, trots att de tillhör en tid i mitt liv som inte längre finns så är dom alltid lika snälla och välkomnar mig med bravur=)
Men det är svårt att gå tillbaka till något som var för länge sedan, när det har hänt så mycket på vägen hit. Det är nog lätt att tro att allt ska bli som vanligt igen, men svårare att få det så.
You can't play on broken strings.
Snälla ta mig ur detta höstmörker! Nu ska jag gå ner och spela julmusik och äta pepparkakor, bara för att!
Puss och hej Frida, Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick, om du var på väg hit, eller härifrån..
Carro och jag vi är goda vänner
Det blev Harrys med Nettan igår och en sak kan jag tala om hon kan konsten att supa 20 åringar under bordet hmm.. Jag har mått så fruktansvärt dåligt idag att det inte ens går att beskriva. Men roligt hade vi!
Trodde jag inte ens skulle orka åka in hit idag men Carro fick mig på bra humör så nu pimplas det vin ännu en kväll! Dock med mera måtta idag. Vi har iallafall jätte trevligt, hon är en riktigt pärla den där carrofin! Nu är det dags att jag slutar skriva här och börjar pimla för hon ligger ett glas före mig!
Ha en trevlig lördagskväll mina nära och kära!
Pusssss
Okej jag har druckit en del vin
Ikväll vinas det rött och vitt, har ätit en femtjärning trerätters och nu har jag sällskap av tre mycket trevliga damer som förgyller min fredag!
Tove och Erik utklassar Idol, det ha de gjort sen vecka 1 och mer än nånsin ikväll!
Vi pratar dagis och den ena säger att duu ska bli förskollärare medan den andre säger neej nu har så mycket mer att ge, du måste bli något mer än något kommunalt skit. Haha. Och båda vet vad de pratar om, det vill jag säga.
Nettan och jag vill in på harrys ikväll men den tredje parten vid namn mamsen stenvägrar. Host host jag är sjuk säger hon, vilken bortförklaring!
Hoppas Jullan dansar skiten ur London ikväll! Saknar dig like hell tjejen! Men det vet du! Ska bli så skönt att få hem dig snart, om än bara för nån vecka!
Nu ska jag fortsätta dricka rött och gå ner och dansa i vardagsrummet, ibland är det det enklaste som är det bästa hihi! Imorrn blir det vinarkväll med Carro och förhoppningsvis Sara inne i stan! Sånna kvällar kan inte bli annat än kalas!
Pussssssss, Nu faller löv, det blåser på, det börjar om. Jag säger kom, här är världen, här är livet vi ska leva i!
Det finns ett ord för vad jag lider av
Återkommer senare! Nu ska jag duscha och har inte tid med detta.
Tack Gud för att jag har så underbara vänner. Och tack mina underbara vänner för att ni är så underbara. Ni vet vilka ni är, ta åt er!
En nygammal favorit
This was not your dream
Och nej jag har inte detta utbrott på grund av att jag redan är trött på Österåker, är precis tvärtom glad att jag är här med min familj. Den enda som verkligen fattas mig just nu är Julia, fy fan vad jag börjat sakna henne nu. Hur ska jag klara mig ända fram till sommar utan dig? Life is just not the same without you:)
And I feel just like I'm living someone else's life.
Ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen under helgen och även för att mina inlägg har varit långtradiga, tråkiga och bildlösa på sistone. Men kan ju inte direkt påstå att livet erbjudit någon vidare inspiration till foto och skoj på senare tid.
Hoping I am just having a bad day today..
God natt
Sometimes the past is something you just can't let go of.
Fredagsmys
Idag är det fredag och sånna dagar tycker vi om! Inte för att jag längtat efter en ledig helg, blir ju en del ledig tid ändå när man är arbetslös... Men idag börjar helgen för alla mina nära och kära vilket också betyder att jag får lite roligare sällskap!
Dagen har spenderats som såhär:
* 11.00-13.00 Inskolning på dagis. På måndag ska jag jobba några timmar där så jag åkte dit idag för att träffa barnen och göra mig själv lite mindre främmande för dom små liven. Det var roligt!
13.00- 16.00 Åkte till staden för att lagra upp för helgens festligheter. Lyckades få en fikadejt med Carro vilket var riktigt mysigt. Hon är en bra vän hon. Lyckades även komma hem med tre nya plagg fastän det nästintill är tomt på mitt konto. Bra gjort av mig tycker jag. Men det var jag värd!
Nu ska jag smälla i mig lite mat och göra iordning mig. Jag har i något svagt ögonblick lovat att vara fyllechaffis ikväll åt min far med company. En tripp till vingåkers bowling hall ska det bli och jag tänker inte vara den som bangar för en runda trots nykterhet. Hoppas dock att deras kväll slutar tidigt så jag kan få åka hem och vina lite!
Ha en mysig fredagskväll mina vänner!
Puss och kram Frida, I´ve got a feeling...
Som fisken i vattnet
Ber om ursäkt för att jag inte skrivit och talat om att jag överlevde flygresan hem. Allt gick jätte bra, hade sån tur med allt och till min stora lycka hade också min värdpappa förbetalat taxin till flygplatsen. Tack tack.
Det känns jätte skönt att vara hemma. Visst, det är en otroligt stor kontrast att plötsligt vara tillbaka i lilla österåker igen. Speciellt när jag får höra om allt roligt som Julia gör där borta i London, och som jag också hade kunnat varit med och gjort. Men det var helt enkelt inte min tur för det riktigt ännu. Hoppas Julia stannar länge så jag kan åka och hälsa på henne på en shoppingweekend! Men å andra sidan vill jag gärna att hon kommer hem tidigt för jag har en känsla av att jag kommer känna mig lite halv här hemma utan henne =)
Har iallafall rensat min garderob och lyckats få in alla kläder igen. Ska försöka lägga ut lite kläder på tradera senare i veckan, ett försök till att få in några extra slantar iallafall. Annars har produktionen inte varit speciellt hög hos mig de senaste dagarna. Hösten gör en seg, jag skyller på det ett tag till.
Imorrn ska jag iallafall försöka sätta mig och skriva ett ordentligt cv! Sen börjar jakten på jobb! Om ni vet någon som behöver en söt och trevlig tjej som mig så let me know =)
Nu ska jag gå ner och mysa med lite varm glögg. Jag trivs verkligen här just nu!
Det här är slutet på en resa
Efter mycket krångel och ännu mer panikande har jag nu äntligen fått ut mitt boardingpass. Puh! Jag har packat nästan allt (okej jag har min necessär, sminkväska, plattång, hårtork och dator kvar) och jag har absolut ingen som helst aning om hur jag ska kunna få igen den. Har en viss känsla av att jag inte kan gå ner och be min värdmamma sätta sig på den direkt. hmm haha
Har varit mycket blandade känslor idag. Framför allt var jag glad när jag vaknade imorse och tänkte att detta är min sista dag sen får jag äntligen komma hem!
Men det har varit jobbigt att säga hejdå till Julia. Vet inte vad som känns värst, att hon kommer ha så jävla kul här och jag kommer ångra mig en miljon gånger om för att jag åkte hem, eller att jag inte kommer kunna träffa henne varje dag längre.
Det var även väldigt jobbigt att säga hejdå till barnen, jag började gråta och dom förstod ingenting. Men det var nog tur att de inte blev känslosamma för i det läget hade jag förmodligen stortjutit.
Känns väldigt konstigt överlag att lämna London. Men samtidigt känns det otroligt skönt att få komma hem. Som jag har längtat. Det här är slutet på denna resa men det är också början på en ny. Trots att jag åker hem till världens ände där allt är dött och där arbetslösheten är högre än någonsin så finns det alltid möjligheter så länge man själv ser till att skapa dom =)
Jag är inte klar med London än, det känner jag. Så räkna med att London kommer få se mer av mig, nån annan gång! Jag är bara 20 år gammal, jag har ett helt liv på mig.
Jag säger inte Bye bye London, jag säger See you later!
Fall is comming over me
Tyckte det var lite komiskt att det snöade i Sverige redan. Vinterkallt liksom, det kan jag inte riktigt tänka mig då vi har haft sånt kanon höstväder här. Därför gick jag ut och gick i Battersea Park idag för att fånga lite av London-hösten i bilder, innan jag åker hem.
Here it comes!
10.45
Klappat och klart: Hemkomsten är oerhört nära, biljetten är bokad och taxi till flygplatsen är beställd! Det enda som måste göras (förutom packa, städa, berätta för barnen att jag åker och träffa Julia för ett tårdrypande avsked) är att övertala pappsen att komma upp och hämta mig på arlanda!
Kvällens mission är alltså: Övertala pappsen. Jag tror dock att han försöker försvåra mitt uppdrag genom att inte vara inloggad på skype så jag därmed inte kan ringa och tjata på honom. Hmm vilken komplott.. Men tro mig jag är inte den som ger mig i första taget!
Vidare på listan står nu först och främst alltså: Hur ska jag lyckas packa för att undvika att överstiga 23 kilo? (jag hade exakt 23 när jag åkte hit och har ju lyckats fylla på en del..)
Wish me luck!
Pussss
Update: Min far tycker inte att det är roligt att gå upp tidigt för att köra bil i två och en halv timme enkel väg för att hämta sin stackars dotter som har fått gå upp halv fem på morgonen för att komma hem till honom. Kan inte förstå varför... Så nu måste jag pallra mig hem med diverse tåg på lördag också. Aldrig ska man få det lätt för sig :)
Update 2: Mitt packande går inget vidare..
No update
Jag har absolut ingenting nytt att komma med. Vill bara skriva ett nytt inlägg för att berätta att jag lever.
Mår fortfarande dåligt, har fortfarande ingen aning om vad det är för fel på mig, vet fortfarande inte när jag ska åka hem och mitt liv i London just nu är lika tråkigt som det var sist jag skrev.
Så nu vet ni det iallafall =)
Holländska tjejen som skulle komma hit och vara familjens nya au pair har i ena stunden dissat dom och inte hört av sig men hipp happ så skulle hon tydligen ringa mamman nu för att prata. Jag fattar ingenting, känner mig skapligt förvirrad. Orkar inte längre anpassa mig efter deras jakt på någon ny och vill bara åka hem. Att jag mår som jag mår gör inte saker bättre heller. Vill bara gå ner till dom på en gång nu och tala om att jag flyger hem på lördag morgon och sen gå upp för att boka flyget. Men fan vad det är svårt att ta de där stegen alltså, ni kan inte förstå.
Vi får se hur allt blir, kanske kommer jag med en ny uppdatering ikväll om att familjen bara log och sa åk hem du eller kanske med en update att familjen ballade ur totalt och sa att de skulle kidnappa mig om jag yttrade sånna tankar igen. Eller så kanske jag inte kommer med något nytt alls ikväll på grund av att jag varit för feg.
Man never know.
Puss och hej Frida, jag vill ha glögg!
Sjukling
Tjosan!
Sorry för den dåliga uppdateringen, helgen har varit minst sagt omtumlande och nu sitter jag på mitt rum efter att ha tvingat i mig en macka och lite thé.
Fredagens planer på att gå ut gick käpp rätt åt pipan. Jag och Julia var så dumdristiga att vi tillsammans förstörde allt och till på köpet blev Julia av med både körkort, visakort och mobil. En mindre bra kväll med andra ord.
Resten av helgen har tillbringats med vad jag i lördags trodde bara var att vara bakis men som igår visade sig vara nån form av sjukdom och denna har även förföljt mig idag.
Efter att ha varit nära på att svimma på tunnelbanan i söndags så skickade Julia hem mig och sedan var jag sängliggandes resten av dagen och kvällen. När jag imorse gick upp trodde jag mig vara bättre men efter att ha blivit så slut att jag var påväg att falla ihop, av att städa rent efter frukosten så insåg jag att denna arbetsdag inte skulle gå. Jag har varit sängliggandes sen dess, med ett sånt illamående att det inte går att beskriva.
Om någon i denna värld vet vad det är för konstig sjukdom man har när man i tre dagar har varit så extremt illamående att man knappt kunnat röra sig så skulle jag bli tacksam om ni tala om det för mig. Och nej, jag är inte gravid. Men fy fan vad jag inte ser fram emot den perioden efter det här, kan tänka mig att det känns liknande...
Så där har ni mitt roliga Londonliv i ett nötskal. Living the dream. . . .
Om någon dessutom känner sig manad att ringa min värdfamilj och säga att de måste skicka hem mig ögonaböj så feel very free to do so!
Nu ska jag borsta tänderna och gå och lägga mig. Sova är det enda som hjälper mot den här skiten.
Hoppas ni mår bra där hemma! Inte lång tid kvar tills jag kommer hem nu! Får vi hoppas iallafall!
Tjillevippen!
Fina vänner växer inte på träd
Vi ses snart! Om inte om två veckor, så om tre :)
God natt
Everybody's gotta fit in somewhere
Update för idag
Efter strykning och att jag fått iväg ungarna till skolan så blev jag ledig för att kompensera tiden jag var tvungen att sitta här och häcka för att vakta minstingen. Den lediga tiden tillbringades som så att jag tog bussen till Oxford street och kollade äntligen in det mkt omtalade Primark. Precis som Julia sagt så var det väldigt mycket skit men en del guldkorn och allt var tokigt billigt.
Hittade två kavajer och en klänning men allt var för stort. Det verkar vara här som i USA, de anpassar storlekarna efter hur folket ser ut så en 36:a här är inte som den 36:a vi har hemma i Sverige. Så det var väldigt tråkigt. För att slippa paniken av att komma hem med ingenting, börjar känna mig stressad att Londonshoppa nu, så köpte jag iallafall en ny vit bh och ett par riktigt häftiga leggings. De är så gräsligt fula att de blir snygga. Ni ska få se på bild nån gång när jag har dem på mig:)
Eftersom köerna till provrummen var lika långa som bilköerna i Tyskland (stau stau) så hanns det inte med mycket annat än just Primark. Var tvungen att luncha innan jag skulle hem och barnvakta så styrde kosan mot Starbucks. Köpte mig en urgod mozarella och tomat panini och en chai latte, slog mig ner i en fotölj och satt där i min ensamhet och glassade. Det var så otroligt mysigt och en skön känsla över det hela. Jag älskar verkligen starbucks, ska fan öppna upp ett i Katrineholm när jag kommer hem :D
Övrigt:
Jag dissade en pubkväll med Julia och den svenska tjejen Addie för att jag var så jävla trött. Bakomliggande tankar om att jag vill vara jätte pigg imorrn när vi ska ha all in kväll kan ha haft orsak till detta också.
Igår kväll vräkte jag i mig ett kilo godis själv på en timme. Idag hetsåt jag en chockladkaka när jag väntade på bussen, jag var inte ens sugen, åt den bara i brist på något annat roligt att göra.
Den holländska au pair tjejen som ska komma hit verkar ha lite andra intryck av vad mitten av november och jag kan komma så fort jag kan betyder. Igår hade hon nämligen skrivit att hon tidigast kunde komma 25 november. Det positiva var väl iallafall att det inte bara var jag som blev sur av detta utan också familjen. Men ni kan ju sluta räkna med att jag kommer hem om två veckor.. Pust och stön.
Nu ska jag kolla på film och mysa ner mig under duntäcket! (det enda jag kommer sakna från det här huset när jag kommit hem)
Puss och hej Frida, People pass through, some stay some go..
Ps. Alla kommentarer är älskade, oavsett hur ofta eller sällan de kommer. Psst, så länge de sparas några kräftor till mig! (internt;)
Konstigt
Det är konstigt hur en person kan få mig att känna mig toppen. Men det är ännu konstigare att samma person också kan få mig att känna mig borta, försvunnen och nedtryckt på botten..
Vem försöker jag lura? Den enda jag lurar är mig själv.
Godislycka
Efter att haft en fruktansvärd dag igår med en tjurig bitchmamma som tvingade mig jobba i 12 timmar i sträck utan att ens säga tack och med griniga ungar som skrek att de inte ville ha mig där så var jag mindre glad över att gå upp imorse och fortsätta ännu en långdag utan någon vidare ledighet.
Stryker och stryker hela morgonen kändes det som. Påslakan och lakan är det absolut värsta jag vet och de tar aldrig slut. Lyckades komma på igår att tv:n är den ultimata barnvakten iallafall! Satte lilltjejen framför en film och kunde därmed stryka på i en och en halv timme ostört. Hur gjorde man förr? Haha.
Vet att det är mycket dåligt att låta barn kolla på för mycket tv men detta skulle faktiskt aldrig hända om mamman förstod att man inte både kan ta hand om en småsjuk 2 åring som kräver uppmärksamhet stup i kvarten samtidigt som man ska utföra diverse olika hushåll. Så därför tänker jag inte sticka under stolen med att hon faktiskt fick en titt på den fyrkantiga underhållningsmaskinen även idag. Mohaha
Till min stora lycka så ringde mormodern i förmiddags för att säga att hon kommer hit och hälsar på. Så efter att jag lagat mat, fått i lillan maten och lyckats lägga henne så dök gamlingen upp och därmed fick jag två timmars ledighet idag. Yeei!
Tog på mig kappan illa kvickt och gick till Tescos, typ ica, för att ladda mobilen och köpa choklad. ( Har frossat vindruvor i flera dagar nu i brist på annat. Fattar inte vad det är med mig, man skulle kunna tro att jag har haft mens som jag kom till England för fy fan vilket sockersug jag har hela tiden). Hur som helst, till den stora nyheten och till min mega stora kalas lycka så hittar jag en hylla med plockgodis! Ni kanske inte förstår min förundran i detta, men efter snart 4 veckor i England så hade jag och Julia mot vår förtret insett att plockgodis inte verkar existera i detta land.
Jag plockade självklart på mig ett kilo av godis och istället för att gå till parken på en promenad så gick jag raka vägen hem för att sätta mig i min säng och moffa sockerbomber!
Varning: Risk finns för att ni kommer mötas av en rullande Frida när hon kommer hem till Sverige igen.
Panikartat ska helt plötsligt lilltjejen med mamman till doktorn, mormodern var tvungen att följa med på grund av ngn bil jag förstod inte varför, vilket medförde att jag nu står inför den stora utmaningen att hitta till en skola jag aldrig varit vid förut, hitta in, hitta rätt korridor, hitta rätt klassrum och få med mig rätt skolflicka hem. Wish me luck!
Mamman sa att det var ungefär en kvarts promenad till skolan så nu när det är 40 minuter kvar tills mellantjejen slutar ska jag ta på mig kappan och traska iväg. Man kan aldrig vara för mycket i tid...
En halv minut senare: det börjar spöregna utanför mitt fönster. Detta kommer bli en mysig promenad...
Puss och hej Frida, jag hugger i sten men jag tror att jag sakta börjar se en kontur...
Hemkomst om två veckor
Sitter på mitt rum och fryser ihjäl trots att jag har en stickad tröja på mig. Mamman i huset har fortfarande inte riktigt förstått att det nu snart är vinter och man då inte längre kan öppna alla fönster i hela huset för att vädra. Hmm..
Fick nyss ett sms från min värdpappa, de har erbjudit en tjej jobbet som deras nya au pair och hon har precis accepterat. Hon var tydligen tvungen att förnya sitt pass först men siktade på att komma hit i mitten av månaden, vilken enligt mig alltså borde vara om cirkus två veckor! Så fort de får reda på vilket datum hon kan komma så kan jag boka min flygbiljett hem.
Blandade känslor kring detta såklart. Har känts bra att bo i London, det är en helt otroligt stad om jag får säga det själv, helt klart en av de bästa städer jag någonsin varit i. Men samtidigt vet jag att staden kommer stå kvar även om ett par år. Och jag planerar inte heller att försvinna från jorden än på ett tag=) Ska bli jätte skönt att få komma hem till sitt eget hem.
Nu väntar alltså två arbetsveckor till med strykning och barnpassning, förhoppnings mer av det andra än av det första! Blev inget biobesök igår, jag och Julia glassade runt i butiker och satte oss sedan på Starbucks och myste med thé och andra godsaker. Tiden bara flög förbi, den har en tendens att göra det här i London.
Men bio nån kväll i veckan kommer vi absolut satsa på! Och så självklart ett nytt försök till att få en lyckad all in utgång nästa helg!
Nu ska jag ner och laga mat till familjen tills de kommer hem! Ta hand om er där hemma!
Puss och hej Frida, Can't we just rewind?
Raindrops fallin' on my head
Nej jag har inte precis vaknat. Men visst fasen var det helt underbart skönt att sova till halv elva idag och sedan ligga och dra framför en film i ett par timmar. Myyys! Jag gick ner och åt frukost samtidigt som familjen åt lunch haha
Utekvällen igår blev en flopp, vilket var otroligt tråkigt då både jag och Julia var jätte taggade för en helkväll. På klubben Punk var det inte alls den stämning som vi hade hoppats på. En helt annan sort av människor än vad det var förra helgen och det kändes som Julia och jag var de enda som gick all in igår, det var liksom inget drag på dom.
Så vi gick därifrån tidigt, suriga och kalla. Åkte bort oss med olika bussar, väntade och traskade runt i evigheter. Jag tyckte det var sjukt jobbigt att det tog 1 och en halv timme för mig att ta mig hem. Men jag ska aldrig mer klaga för Julia fick vänta på sin buss i en timme, för att sedan få gå en kvarts promenad från busshålsplatsen till huset. Stackars henne.
Idag skulle vi göra London igen var det tänkt. Men vet ni, det spöregnar. Alltså inte bara lite små droppar utan regnet står som spön i backen och har gjort det hela dagen. Inte direkt så att man känner sig supertaggad på att trava runt på gatorna med andra ord. Min värdmamma kom helt otroligt nog på en brilljant idé, att vi skulle kolla in Londons biosalonger! Ja för vad passar inte bättre än en stor popcorn, cola och en feel good movie en regning och trött dag som denna?
Så nu börjar "övertala Julia att gå på bio med mig" processen!
Hoppas att ni där hemma hade en alldeles förträfflig Halloween helg! Saknar er, idag är en riktig längta hem dag.
Puss och hej Frida, men ändå fångar marken dina fötter..
Winnerbäck - Dunkla rum
Torka tårarna min vän. Jag tror jag vet ungefär hur det känns, som att försöka dansa med en myndighet.
Du ville bara ha ett hem, en plats, nånting vettigt att göra, vad som helst.
