Hallå hej!

Efter att haft en fruktansvärd dag igår med en tjurig bitchmamma som tvingade mig jobba i 12 timmar i sträck utan att ens säga tack och med griniga ungar som skrek att de inte ville ha mig där så var jag mindre glad över att gå upp imorse och fortsätta ännu en långdag utan någon vidare ledighet.

Stryker och stryker hela morgonen kändes det som. Påslakan och lakan är det absolut värsta jag vet och de tar aldrig slut. Lyckades komma på igår att tv:n är den ultimata barnvakten iallafall! Satte lilltjejen framför en film och kunde därmed stryka på i en och en halv timme ostört. Hur gjorde man förr? Haha.
   Vet att det är mycket dåligt att låta barn kolla på för mycket tv men detta skulle faktiskt aldrig hända om mamman förstod att man inte både kan ta hand om en småsjuk 2 åring som kräver uppmärksamhet stup i kvarten samtidigt som man ska utföra diverse olika hushåll. Så därför tänker jag inte sticka under stolen med att hon faktiskt fick en titt på den fyrkantiga underhållningsmaskinen även idag. Mohaha

Till min stora lycka så ringde mormodern i förmiddags för att säga att hon kommer hit och hälsar på. Så efter att jag lagat mat, fått i lillan maten och lyckats lägga henne så dök gamlingen upp och därmed fick jag två timmars ledighet idag. Yeei!  
   Tog på mig kappan illa kvickt och gick till Tescos, typ ica, för att ladda mobilen och köpa choklad. ( Har frossat vindruvor i flera dagar nu i brist på annat. Fattar inte vad det är med mig, man skulle kunna tro att jag har haft mens som jag kom till England för fy fan vilket sockersug jag har hela tiden). Hur som helst, till den stora nyheten och till min mega stora kalas lycka så hittar jag en hylla med plockgodis! Ni kanske inte förstår min förundran i detta, men efter snart 4 veckor i England så hade jag och Julia mot vår förtret insett att plockgodis inte verkar existera i detta land.
   Jag plockade självklart på mig ett kilo av godis och istället för att gå till parken på en promenad så gick jag raka vägen hem för att sätta mig i min säng och moffa sockerbomber!

Varning: Risk finns för att ni kommer mötas av en rullande Frida när hon kommer hem till Sverige igen.

Panikartat ska helt plötsligt lilltjejen med mamman till doktorn, mormodern var tvungen att följa med på grund av ngn bil jag förstod inte varför, vilket medförde att jag nu står inför den stora utmaningen att hitta till en skola jag aldrig varit vid förut, hitta in, hitta rätt korridor, hitta rätt klassrum och få med mig rätt skolflicka hem. Wish me luck!
   Mamman sa att det var ungefär en kvarts promenad till skolan så nu när det är 40 minuter kvar tills mellantjejen slutar ska jag ta på mig kappan och traska iväg. Man kan aldrig vara för mycket i tid...

En halv minut senare: det börjar spöregna utanför mitt fönster. Detta kommer bli en mysig promenad...

Puss och hej Frida, jag hugger i sten men jag tror att jag sakta börjar se en kontur...