Varning för långt inlägg.

Hej hopp!

Här sitter jag och har försökt muntra upp mig själv genom att kolla på hysteriskt roliga bröllopsdans-filmer på youtube. Fan vad jag önskar att jag var en sån person som vågade shaka arslet till chris browns forever påväg in till altaret =)
   Mitt uppmuntrande skönk dock ganska snabbt när jag hittade Kent på youtube. Har alltid gillat deras musik men man kan ju inte direkt säga att man blir glad av att höra på dom. Dock är dom sköna att lyssna på, och så blir man sådär skönt filosofisk och eftertänksam utav dom. Och sånt gillar ju jag som ni vet!

Jag har väl alltid varit lite utav en tänkare, och vet inte varför. För oftast leder aldrig tankarna till något bra. Men ibland så slår gnistan till. Jag har verkligen försökt att tänka framåt och positivt idag, efter att pratat med Julia igår som strängt talade om för mig att det är dags att sluta försöka dricka undan problemen och ta tag i dom istället.
   Jag vet ju att hon har så extremt rätt, men saker som är rätta att göra behöver nödvändigtvis inte vara lätta att göra.

Skönt att skriva av sig iallafall. Har alltid tyckt att det varit bra att skriva, antar att jag har lätt för att sätta ord på saker och ting. Min blogg är kanske lite mer som en dagbok för mig än som en blogg för andra. Men om detta inte intresserar folk, så skit i att läsa det och hoppa till nästa inlägg. Nån gång kanske jag förhoppningsvis är lite rolig också =)

I morgon ska jag jobba på dagis vilket ska bli jätte roligt. Sedan är det snart helg och det ska bli en vit sådan för mig. Jag ska jobba på lördag, Ängla fyller dessutom år då (vilket för övrigt är sjukt att hon redan hunnit bli 4 år). Resten av helgen ska jag verkligen försöka lägga krut på att lösa lite olika framtidsfrågor. Jobb för nuet, skola för hösten.
   Sedan har jag en del annat att ta i itu med, det jobbigaste av allt som jag egentligen inte vill ta itu med men som jag vet att jag måste. Och det är dags att börja med det nu.

Dags att runda av. Dags att duscha och sedan sova.

Puss och hej Frida, för vi blev som dom andra...