Fredagen hemma hos Lisa var lyckad. Fattar inte varför vi är så sega och låter det gå flera månader i mellan det att vi ses. Vi har alltid lika trevligt och roligt tillsammans. Vi satt hela kvällen och bara pratade, konstant. Och det roliga är att det spelar ingen roll hur länge vi är ifrån varann för när vi träffas är det som att vi aldrig gör annat! Tack Lisa för en rolig kväll! Låt oss inte vänta lika länge tills vi ses igen nu!

Lördagen spenderades med mina ljuvliga systerdöttrar som jag för det mesta avgudar. Förutom när det inte får som de vill och brister ut i gapskrik. Då är man ganska glad att bara är moster än så länge. Och det ger mig också en klar bild över att jag inte behöver få panik över en tickande biologisk klocka inom den närmaste framtiden.

Kvällen bjöd på ett härligt sällskap bestående av Sara och Carro och en del vin och goda drinkar som självaste spritblandaren bjöd på. Det finns så himla många minnen som vi tre har tillsammans. Så mycket vi kan skratta åt och även en hel del som vi kan förundra oss i att det ens hänt. Vi har alltid roligt ihop och vi förstår nog varandra mer än vad vi själva ibland verkar förstå.
   Kvällen slutade en aning för tidigt för mitt tyckte, jag ville ut på fler festligheter. Men jag tror att det ändå var bäst att jag stanna hemma med Sara för jag somnade ganska omedelbart bums när jag  la mig. Betyder det att jag börjar bli gammal och trött då?

Nu ska jag frossa i serier som jag missat på sistone:)

Puss och hej Frida, are you gonna miss me when I'm gone?