Dont bring flowers after I'm dead
God kväll mina vänner
Återigen har det blivit söndag, dagarna blir till veckor så snabbt och årstiderna ändras innan man knappt hunnit blinka. Det är 11 veckor sedan jag flyttade till Linköping och vilken tid det har varit sen dess, så otroligt mycket som har hänt både utanför och innuti mig. Jag ser tillbaka på allt med ett leende, även på det som varit mindre bra, för jag vet att även det tog mig till något bättre.
Jag kan inte hjälpa att jag redan nu börjar tänka tillbaka på året som varit och som är påväg mot sitt slut, bara en och en halv månad kvar till 2011. Det har varit ett omtumlande år, otroligt mycket har hänt och när jag tittar tillbaka på början av detta år finns det delar som jag knappt känner igen med mig själv. Agerande och tankar som jag inte tror skulle kunna existera i nutid. Men det är väl bra, att jag kan känna att jag har växt och förhoppningsvis blivit lite vettigare.
Jag lever nu, jag börjar känna att jag hör hemma någon stans, något jag letat efter ända sen studenten för två och ett halvt år sedan. Det är en skön känsla, att man har hittat ro på något sätt, att man inte längre behöver känna att man måste ge sig iväg på nya upptåg och utmaningar hela tiden. Jag behöver inte förflytta mig för att kunna möta nya utmaningar, de finns överallt här omkring och trots att jag ibland klagar över att det blir för mycket och att tiden inte räcker till så gillar jag det. Hellre för mycket att göra än att inte ha någonting alls att göra.
Snart kommer Julia hit och gör mig sällskap efter ett helt dygn i ensamhet. Det ska bli helmysigt, saknar kvalitetstiden med min vän. Tänkte försöka hinna med att bjuda på ett litet bildregn från 2010 hittills, i nästa inlägg.
Hoppas alla haft en bra och mysig helg, precis som jag!
Puss och hej, Frida
Du får inte se mig som din dröm när jag vill vara din verklighet.
Återigen har det blivit söndag, dagarna blir till veckor så snabbt och årstiderna ändras innan man knappt hunnit blinka. Det är 11 veckor sedan jag flyttade till Linköping och vilken tid det har varit sen dess, så otroligt mycket som har hänt både utanför och innuti mig. Jag ser tillbaka på allt med ett leende, även på det som varit mindre bra, för jag vet att även det tog mig till något bättre.
Jag kan inte hjälpa att jag redan nu börjar tänka tillbaka på året som varit och som är påväg mot sitt slut, bara en och en halv månad kvar till 2011. Det har varit ett omtumlande år, otroligt mycket har hänt och när jag tittar tillbaka på början av detta år finns det delar som jag knappt känner igen med mig själv. Agerande och tankar som jag inte tror skulle kunna existera i nutid. Men det är väl bra, att jag kan känna att jag har växt och förhoppningsvis blivit lite vettigare.
Jag lever nu, jag börjar känna att jag hör hemma någon stans, något jag letat efter ända sen studenten för två och ett halvt år sedan. Det är en skön känsla, att man har hittat ro på något sätt, att man inte längre behöver känna att man måste ge sig iväg på nya upptåg och utmaningar hela tiden. Jag behöver inte förflytta mig för att kunna möta nya utmaningar, de finns överallt här omkring och trots att jag ibland klagar över att det blir för mycket och att tiden inte räcker till så gillar jag det. Hellre för mycket att göra än att inte ha någonting alls att göra.
Snart kommer Julia hit och gör mig sällskap efter ett helt dygn i ensamhet. Det ska bli helmysigt, saknar kvalitetstiden med min vän. Tänkte försöka hinna med att bjuda på ett litet bildregn från 2010 hittills, i nästa inlägg.
Hoppas alla haft en bra och mysig helg, precis som jag!
Puss och hej, Frida
Du får inte se mig som din dröm när jag vill vara din verklighet.
Kommentarer
Trackback