Hej allesammans!

Tre dagar sedan senast, jag börjar bli allt sämre på att blogga. Det känns dock skönt att jag faktiskt kan skylla på att det beror på min totala fokus på skolan. Kanske också i vissa fall för att jag varit bakis :)

Sedan sist har jag hunnit med att bli en riktig etta, och slipper nu gå omkring med en stor nolle-skylt runt halsen. Finsittningen i lördags var helt otrolig, det var längesen jag haft så roligt. Det går inte att förklara känslan som jag upplever just nu, jag tror inte att någon som inte själv gått på universitet kan förstå det jag upplevt de senaste två veckorna.
På en gång skapades det en speciell samhörighet oss i mellan, i klassen. Vi är många väldigt olika människor, med olika personligheter och karaktärsdrag, med olika erfarenheter och olika åldrar. Trots detta är vi ett enda gäng som känner att vi alla på något vis är samma. Det är svårt att förklara, jag vet knappt själv hur jag tänker och känner. Jag vet bara att det är en otroligt häftig känsla.
För första gången på väldigt länge känner jag nu att jag är i rätt takt med livet. Jag känner att jag hör hemma här, att jag har hittat rätt. Jag skulle inte påstå mig hel, men jag skulle påstå mig vara på god väg dit. Trots att det är många pusselbitar som ännu inte har fallit på plats; inget eget boende, jag har inte kommit underfund med plugget och pluggrutinerna ännu och jag vet att det är känslor inom mig som gör uppror då och då, men jag låter mig inte nedslås av detta och jag låter mig inte stressas upp. Jag trivs och jag njuter av det faktumet.

Nu ska jag föröska springa och handla en snabbis innan jag ska bege mig mot okända territorium, nämligen Ryd haha. Där ska jag möta upp min "gamla" nolle-grupp för att käka middag tillsammans med dom. Det ska bli mys!

Ta hand om er!

Puss och hej, Frida