Tonight is the night
Idag är det fredag, härliga helg är här! Jag försökte ta denna "lediga" fredag på allvar och verkligen plugga det jag inte kunnat fokusera på att plugga under veckan. Dock har det inte gått så bra, typ inte alls för att vara helt ärlig. Men jag får antingen hoppas på att duggan på måndag är jätte enkel eller så får jag helt enkelt sona för min dålig koncentration och bara ta duggafrågorna till tentan istället. Det löser sig alltid på nåt sätt!
Nu tar jag i alla fall helg och det är ljuuuvligt! Tjuvstartade lite redan igår när jag satt på HG hela kvällen tillsammans med Johanna och drack vin och bara pratade bort timmarna. Somnade sedan gott i väntan på något bra lite senare :) I morse bar det av tidigt för att styra upp lite saker nere på stan och sen har jag njutit av solen och en allmän fri känsla :) Ikväll bär det av till Johanna för grillkväll, det ska bli jätte mysigt och roligt! Det blir jag och Linn och massa andra brudar. Senare på kvällen blir det ovve-kväll och dans hela natten på HG :) Niiice!
I morgon kommer min bästaste Carro och hennes bästaste Johan hit och hälsar på. Det har jag verkligen sett fram emot så det ska bli otroligt kul! Då blir det nog lite käk ute och bara mys mys.
Slänger in lite vårbilder som tagits de senaste dagarna :)
Pusssss


Beautiful world
Helgen bjöd på en tredagars fest med mycket roligheter och det tackar jag för. Tyvärr råkade kameran hamna i fel väska så har inga bilder alls att visa.. Nu är det ny kurs och nya krafttag som gäller, pedagogik står på schemat för de 10 nästkommande veckorna och min skoltrötthet har börjat smyga sig på mer och mer. Hoppas att tiden kommer att gå lika fort som resten av tiden har gått hittills. Längtar så innerligt till sommaren nu!
Annars då? Jag har ganska stor brist på inspiration just nu så det får nog räcka såhär. Dags att ta tag i mina borden och måsten nu. Jag borde vara mer uppåt idag, det kommer snart, jag lovar, lite mer vårkänslor bara så är jag back on track :)
Puss och hej, Frida
So excuse me forgetting but these things I do
see i've forgotten if they're green or they're blue
anyway the thing is what i really mean
yours are the sweetest eyes i've ever seen
I am not a robot
Jag har haft tentatider och därför har bloggen fått lida. Tentan var i går och det kändes faktiskt helt okej efteråt. Skönt med tanke på att jag lagt ner så otroligt mycket tid på den här tentan, sista veckan var det 12 timmar i bibblan varje dag. Gårdagen firades med Linn och Julia på HG och det var en riktigt bra kväll!
Nu sitter jag i soffan med Linn och hennes lamm Mikael och dricker vin och försöker jobba på att tagga inför kvällen, det går sådär.. Den här dagen skulle ha bjudit på tentafest men jag har aningens svårt att tagga till det efter en för övrigt jävligt jobbig dag. Man får sona för sina misstag helt enkelt och faan vad jobbigt det varit idag. Men men vad kan jag göra, gjort är gjort och ånger är inte roligt men jag försöker fokusera på nuet och det som komma skall istället.
Detta blir ett konstigt inlägg nu, jag har druckit lite vin och försökt komma på fötter och känner mig lite allmänt förvirrad så då kan det ju inte bli annat än lite konstigt.
Nej det är nog bäst att jag slutar skriva nu. Jag vill bara vara glad och jag vill bara att allt ska lösa sig nu. Vet att det inte är så bara utan ganska mycket att begära men jag håller mina tummar på det bästa :)
Ha en bra helg mina vänner!
Pusss
Det är så logiskt
Nu är klänningen på, är lite rädd att jag misstolkat namnet "sportgalan" lite för galaaktigt med tanke på att temat egentligen är lite mer sportigt haha. Men va faan det är så sällan man får vara fin så jag tänker passa på :)
Om en halvtimme hoppar jag på bussen och möter Julia för att åka på förfest hos Maria och sen blir det förhoppningsvis en rolig kväll och natt!
Puss och hej, Frida
I morgon är en annan dag.
Handshake and a smile
Det är fredag, solen börjar gå ner bakom husen och de flesta börjar göra sig redo för en skön helg. Själv har jag suttit och pluggat psykologi i 7 timmar nu och kommer nog sitta ett tag till. Helgen erbjuder fler härliga texter att plöja igenom om kognition, attityder, minne, organisationspsykologi och perception. Det är ju för härligt!
Jag försöker att se det roliga i ironin när jag sitter och läser om uppmärksamhet i ett av psykologikapitlen och får fram att människans uppmärksamhet är begränsad och att långvarig koncentrerad uppmärksamhet leder till mental utmattning. Varför skapades tentor som den jag ska ha om man vet om att det kommer göra alla studenter mentalt utmattade? Haha! Det är sjukt vad mycket energi som går åt bara av att sitta och läsa och skriva, memorera och försöka se samband i huvudet.
I morgon kväll ska jag släppa allt vad som heter plugg och gå på sportgalan på NH tillsammans med mina bästa Julia, Linn och Maria. Det ska bli roligt och jag tror verkligen jag behöver få släppa loss lite mitt i detta dunderplugg :) Med risk för att jag kommer vara lite trött på söndagen så får det helt enkelt vara värt det :)
I övrigt då? Jag är glad för att solen skiner och himlen är blå och man inte behöver ta på sig ett ton med kläder varje gång man ska gå utanför dörren :) Jag vägrar vara bitter för att mitt tentaplugg inte går som det borde och trots att det känns väldigt stressande att se mina högar med papper och böcker som jag måste ta mig igenom innan torsdag morgon så vägrar jag låta det dra ner mig. Nej jag är glad och tänker fortsätta vara det. Slut och punkt ;)
Hoppas alla får en fin helg!
Puss och hej, Frida
PUSS




Men ingen hör
Står i köket och lyssnar på Kents låt socker och vickar lite på rumpan samtidigt som jag tittar ut ur fönstret. Det är mörkt ute nu men ibland reagerar jag till på att det är någon som är hurtig och är ute och springer. Jag borde också ge mig ut, har inte varit på gymmet på en och en halv vecka. Tappat stinget tror jag, kanske för att mitt ena träningssällskap fortfarande är sjuk, tycker det är så tråkigt att träna själv. Men det kanske är just vad jag skulle behöva nu, åka ner dit för att kuta sönder mig på löpbandet tillsammans med pumpande musik och mina egna tankar.
Det är väldigt oklart vad jag tänker just nu. Jag vet varken ut eller in samtidigt som jag på ytan kan se precis vad som händer och sker. Det är en konstig känsla. Varje dag blir jag fullpumpad med olika teorier och begrepp inom psykologi inför tentan och ändå lyckas jag stå här på kvällarna och ha huvudet fullt av andra tankar om vad jag borde göra, säga, tänka och uppfatta.
I veckan sa jag och kombo-Linn säga upp vår lägenhet. Det beslutet kommer med väldigt blandade känslor, jag gillar verkligen den här lägenheten och har haft en otroligt bra tid i den men samtidigt ska det bli otroligt skönt att få min alldeles egna lägenhet och få känna att det bara är jag och jag har bara ansvar för mig själv och inför mig själv. Det blir ju ett litet risktagande när vi måste säga upp lägenheten innan vi har hittat en varsin ny men vi får helt enkelt hoppas att det löser sig! Så nu mina vänner är jag på jakt efter en 1:a i Linköping, gärna i valla, godfridsberg eller ryd. Hör av er om ni vet något! Jag är även i behov av en tv och en soffa :)
Nejhej, om jag skulle gå och ta på mig träningskläderna och ge mig ut på en springtur åtminstone. Gymmet känns lite för främmande just nu, pallar inte riktigt allt som kommer med det... Men vore på ett sätt skönt att köra slut lite på mig så att jag bara kan duscha och gå och sova sen. I morgon måste jag gå upp jätte tidigt för att plugga till tentan, föreläsning 10-12, arbete med HR-dagen 12-14.30 och möte med S2 för planering av diplomeringshögtiden står på schemat i morgon. Detta betyder därmed att jag inte kommer få mycket tid över till tentaplugg och då är det bäst att inte ligga på latsidan :)
Hoppsan vilket långt inlägg det blev nu. Sorry! Hoppas allt är bra med er i alla fall!
Pussss
Hoho vart är du?
Jag kan verka tjurig idag, det är jag egentligen inte. Jag är ingeting skulle man kunna säga, bara helt tom och ur balans. Fredagen var otroligt jobbig och tung, om än ett otroligt vackert sista farväl. Det kändes jobbigt att jag inte kunde vara kvar hos mina vänner som stöd. Samtidigt kände jag mig så nere och tom att jag inte hade kunnat hjälpa mycket. Jag hoppas att man nu kan försöka koncentrera sig på att minnas allt det fina som varit.
Nu sitter jag här med plugg upp över öronen, flera olika möten på grund av mina arbetsgruppen inom min sektion och absolut noll intiativförmåga eller fokus att göra något alls. Ironiskt nog kan jag inte hitta en endaste gnutta motivation till att ta tag i detta, trots att hälften av det jag läser om handlar just om motivation. Jag har försökt analysera vad det är som gör att jag brister i motivation utifrån alla teorier och jag har försökt komma på vad jag ska göra för att öka min motivation men jag kommer aldrig riktigt fram till något vettigt. Varför gör jag detta? Har jag ett specifikt mål att nå och motsvarar mina outputs mina inputs? Jag har koll på teorierna men fattar inte hur de ska appliceras och i nuläget känns en tenta till och med onödig att skriva.
Hatar att jag låter mig själv sänkas ner till den här nivån, jag känner inte igen mig själv och undrar vart starka självständiga Frida har gått och gömt sig. Come out come out wherever you are!
Om jag fortsätter såhär kommer jag att lägga ner mina arbetsgrupper, åtminstone en av dom. För mycket press och för mycket att göra leder bara till handlingsförlamning, det har vi ju läst om, och därför känns ett avhopp från sektionsarbetet som ett klokt val just nu. Tänker inte låta mina studier påverkas..
Nej, dags att försöka sätta igång. Förlåt för deppet och tjurigheten och det allmänt negativa. I morgon ska jag vara glad igen.
Puss
Himlen är oskyldigt blå
<3
<3
Jag vill kunna känna vårkänslorna sprida sig genom mig. Men vet ni vad det värsta är? Att jag vet att om jag känner såhär nu så betyder det att det finns personer i min närhet som känner såhär fast 10 gånger värre. Det är inte en okej känsla.
På fredag är det dags att ta farväl. Det känns overkligt och det ger mig en stor klump i magen så fort jag tänker på det och än mer om jag försöker uttala det högt i ord. Det är svårt att fokusera på att leva vidare i vardagen när man vet att vardagen inte längre är densamma. Men jag vet att det är det enda som gäller, att vara starka och tillsammans fortsätta leva våra liv. Tillsammans kommer vi klara detta.
Yeah I know it's stupid
Försöker att skriva på vårt grupparbete, det går inte så bra (läs inte alls). Jag kommer ingen vart och nu börjar jag bli stressad för att jag kom igång så sent och jag måste verkligen hinna träna med Julia ikväll. Allt känns svårt och jag hatar att vi har delat upp arbetet så att det inte går att disskutera frågorna, det är väl det som är tanken med ett grupparbete.. Fast upp till mig att jag sitter nu och inte ikväll då jag skulle kunna få mer hjälp men då kan jag ju inte. Men jag hoppas de inte slaktar mig om jag kommer med ett halv oskrivet blad i morgon, kanske jag kan ta igen förlorad tid imorrn istället :)
Flamman i fredags var välldans roligt, vi öste för hela stället och det var så himla skönt att bara släppa loss totalt, det behövdes. Klart att ångesten tittade fram lite i går men samtidigt försöker jag tänka att det är nu man ska leva.
Gårdagen gav en blandning av sött och salt. En seg dag utan någon vettig produktion och sen en mysig kväll med härliga brudar från PA plus Julia. Melodifestivalen stod på schemat och alla tonåringars dröm gick i uppfyllelse när Eric Saade tog hem allt. (Jag tänker inte skylta med att jag aldrig skulle tacka nej till honom, oavsett hans ålder haha)
Kvällen avslutades med ett besök på McD tillsammans med Julia, en sjukt bra idé att vara nykter, köra dit för att prata bort timmar med världens bästa Jullan över lite svull :)
Nu ska jag gå och ta tag i vårt diskberg och sen göra nån sen lunch. Mat måste jag ju faktiskt ha i mig om jag ska orka producera nån text sen.
Puss
I just came to say hello
kalas
Nu måste vi skynda oss massor för snart måste vi tydligen dra för det är tydligen alltid kö där. Jaja vi hoppas det blir kul! Ikväll kör vi en ren girl power girl och bara kööör!
PUSS
Hur ska det gå?
Fyra dagar sen sist, tiden bara springer iväg och jag hinner knappt ens tänka på den här bloggen. Massvis i skolan och massvis vid sidan om som händer. På ett sätt tycker jag det bara är skönt att det hela tiden finns saker att göra så jag inte måste tänka på det jobbiga som hänt och på det jobbiga som är på gång. Men samtidigt vet jag att man inte ska skjuta bort sånna saker utan i stället ta tag i dom. Jag tror tyvärr att detta är något som vi kommer behöva ta tag i under hela vårt liv, det har påverkat mina älskade vänner otroligt mycket och därmed påverkat mig. En dag i taget, vissa måste ta baby steps för att försöka komma tillbaka till ett normalt liv. Här i Linköping är jag bortskärmad från det jobbiga större delen av tiden och även när jag inte är det så kan jag inte och kommer aldrig att kunna sätta mig in i den situation som två av mina vänner nu befinner sig i. Jag hopppas att det hjälper lite att jag försöker finnas till, som bollplank eller bara för att vara. Även fast också jag är ledsen.
Idag har jag varit väldigt duktig, gick upp tidigt och satte genast i gång med läsandet. Nu är jag äntligen färdig, cirkus 100 sidor av engelsk text är avverkad och anteckningarna till grupparbetet i morgon är gjorda. Jag kan faktiskt säga att jag är stolt över mig själv. Klapp på axeln. Det börjar närma sig tenta, min första salstenta, och därmed börjar också paniken och ångesten närma sig. Alltid samma visa, om än lite värre nu när det är något nytt som jag inte gjort innan som står framför mig. Jag hoppas att det några dagar innan bara kommer att lossna för mig, att det bara säger klick och att allt faller på plats. Vi håller tummarna för det :)
Nu måste jag skynda mig att laga mat, hämta mina träningskläder som jag hoppats har hunnit torka nere i tvättstugan och sen ska jag ge mig iväg till Campushallen för att box-pass tillsammans med Johanna. Trots extrem träningsvärk sen box-passet i måndags är jag taggad. Jag hoppas att även min träningssvacka kommer att lossna nu så att jag verkligen kommer igång och får som jag vill så att jag kan nå mina mål inför sommaren.
Ett långt inlägg blev det, lätt hänt när jag inte skrivit av mig på fyra dagar. I hope you don't mind :) Bjussar på en bild på två av mina härliga vänner här i Linköping, systrarna Pettersson in action innan kravallen i torsdags. Den andra bilden är på mig och Kombo-Linn innan förra kravallen, men det kanske jag har visat förut nu när jag tänker efter, jaja :)


Lilla lady
Jag har precis avslutat ett långt pass av storstädning i lägenheten och nu är jag helt slut haha. Jag har dammat, damsugit, torkat golven, gjort rent hela badrummet, diskat och till slut varit ute med sopporna. Duktig tjej! Jag kan tala om för er mina vänner att det inte är särskilt roligt att städa en lägenhet som som aldrig kan bli riktigt ren, det är så slitet på sina ställen att det helt enkelt inte går att få perfekt. Men nu luktar det i alla fall gott i hela lägenheten och alla våra tussiga husdjur är borta :)
Jag försökte att plugga på förmiddagen också men när jag insåg att ett enda kapitel var 48 sidor engelska så kändes det plötsligt väldigt motsträvigt. Förstår inte hur det kan ta så lång tid att plöja igenom en 2,5 kilos engelsk psykologibok när jag kan plöja igenom en chick lit a la' Marian Keyes på en kväll. Men men, det går nog bra till slut ändå, idag är jag på bra humör och tänker inte låta nån pluggstress eller något annat ta ner mig.
Jag har börjat tagga för ikväll redan, har kört Daniel Adams Ray på högsta volym medan jag pluttat runt och städat. Känner att det kommer bli en riktigt bra kväll och att vi kommer få väldigt roligt! Jag behöver det, en riktig toppenkväll, det var alldeles för länge sedan en sådan inträffade :)
Nu måste jag laga något ätbart till lunch och sen kanske, men bara kanske, jag sätter mig med psyklogin en stund till.
Ha en fin helg allesammans!
Här står jag kvar för jag blir så dum av dig
I keep dancing on my own
Jag kan inte koncentera mig, det går verkligen inte. Jag har försökt läsa i nya kurslitteraturen i en timme och jag får bara läsa om samma sida hela tiden. Jag vet inte vad det är som gör att jag inte kan fokusera, tänker bara på massa annat. Jag är så himla stressad nu och det tär verkligen på psyket. Det tråkiga är ju också att stressen sätter sig som en bitande liten blodigel och stör så att jag inte kan koncentrera mig och fokusera på det som måste göras här och nu. Detta i sin tur leder ju till att jag bara blir ännu mer stressad. Inte ok, inte ok!
Så nu vet ni hur jag har det i alla fall. Men jag vet att man inte ska klaga, det finns så mycket värre, jag är väl medveten om det. Jag bara måste få klaga lite, i bara några minuter, så kan jag vara tyst sen.
På torsdag är det kravall och på lördag är det Daniel Adams Ray live som gäller, så jag har sjuukt mycket roligt att se fram emot! Därför har jag inte rätt att sitta här och tjura, jag måste kasta mig upp på hästen igen och se till att få saker och ting färdiga så att jag faktiskt kan ägna mig lite nöjen sen.
Förresten! Jag har ingen telefon från och med midnatt och fram till fredag så då kan ni som känner mig bara få tag på mig genom internet eller i värsta fall ringa till kombo-Linn :) Sen får jag en ajfåån, niiice! (Jag behöver inte skriva här att jag numera är ruinerad och trots bidrag från mor och far kommer behöva leva på nudlar resten av månaden.)
PUSS
shake it like a polaroid picture
I morgon kommer det bli en lång dag, budget och verksamhetsplan för diplomeringsdagen först och sedan handledning av grupparbete följt av fortsatt eget grupparbete fram till kvällen. Inte någon höjdardag när man är sjuk men det ska bli skönt att få så mycket som möjligt gjort så att jag kan försöka komma hem till Österåker tidigare. Jag ska hemåt för att vara hus- och kattvakt, ska passa på att träffa saknade vänner och systerys med familj också.
Nu måste jag verkligen ta tag i mig själv och försöka få något slags vettigt gjort idag.
Puss

klagomuren
Fan fan fan! Jag har gått och blivit sjuk! Det är så himla typiskt, jag hade en helg full av roligheter framför mig och nu ligger jag här i soffan med massa feber och halsont. Jag förstod att jag inte skulle klara mig undan den här smitthärden som hela PA har gått runt med och när Linn blev toksjuk i tisdags var det bara en tidsfråga. Jajamen goodbye myshäng med Julia och tjejerna ikväll och goodbye sittning med PA imorrn. Buhu!
Sådär ja, då var det slutklagat. Nu måste jag ner till tvättstugan och sen får jag hoppas att alvedonen kickar in så att jag orkar plugga. För plugg kommer man inte undan trots att man måste skippa alla roligheter.
Krya på mig! Hoppas att alla andra håller sig undan denna sjuka och är friska!
Puss
Tillbaka
Jag vet inte ens varför jag gick in på den här bloggen för att skriva för jag vet inte vad jag ska skriva. Jag är lite arg men mest frustrerad och jag vill så mycket men samtidigt ingenting.
Schizofrenic
Jag är trött på att känna såhär och jag borde inte göra som jag gör nu, stänga in mig själv. Jag borde se till att umgås med folk som får mig att må bra. Japp, det slår vi fast i.
men först måste jag umgås ett par timmar med min psykologibok...
Puss och hej, Frida
Nothing looks quite the same
När jag är hemma hos mina föräldrar i Österåker är det som att jag lever i en bubbla, vilket är ganska surrealistiskt med tanke på att det också är här som det som hänt blir extra verkligt. Jag vill inte tillbaka till Linköping för att jag vet att jag då måste kasta mig in i alla rutiner av plugg, arbetsgrupper och vardagen igen. Här är jag trygg, jag kan gömma mig i en stor filt och känna att jag inte behöver göra nånting än det absolut nödvändigaste. Här kan jag gråta tillsammans med andra som gråter, här kan jag hämta styrka från mina kära och känna en samhörighet med dom som känner sig lika hjälplösa som jag. Hjälplös är verkligen rätt ord för vad jag känner just nu, det gör så otroligt ont i mig att se mina bästa vänner må så otroligt dåligt och samtidigt veta att jag inte kan göra någonting annat än att bara finnas här. Det finns inget att säga eller göra som kan ta bort deras smärta och jag vet att livet som vi en gång visste aldrig kommer bli detsamma igen.
Jag är tacksam för att vi finns här för varandra. Jag vet att vi alla har en lång resa framför oss, för vissa kommer resan vara än mer jobbig än för andra men vi kommer göra resan tillsammans och jag hoppas och vill så gärna tro att vi nån gång kommer känna oss tillfreds med hur våra liv nu ser ut. En vän till mig sa att man aldrig kommer acceptera och förstå det som hänt men att man till slut lär sig att leva med det.